Nybyggarna i Filkehusen

Ut i vildmarken 

Tomter i Filkehusen
Tidig karta över området

När vi kom till Filkehusen var det mesta orörd natur. På ängarna var det massor av blommor och även en del orkideer. I Filkesjön fanns ett varierat fiskbestånd och riktiga flodkräftor. Man hade insett riskerna med kräftpest så runt sjön fanns många anslag som informerade att man inte fick sätta främmande båtar eller fiskeredskap eller badkläder i sjön utan att först desinficera. Vid Lommagylet fanns det hjortron. Blåbär, lingon och hallon fanns överallt, liksom svamp.

Moderna bekvämligheter som el, telefon, vatten och avlopp fanns inte. Några år tidigare hade någon påtalat att det behövdes en väg och då byggde den sista torparhustrun Elin den för hand.

Vid Persån fanns fortfarande resterna av en liten kvarn som drivits av vattenkraften och i Edre ström på andra sidan den gamla stenbron låg ett förre detta kvarn- och sågverk. På flera ställen såg man tjärdalar som vittnade om framställningen av forna tiders exportartikel tjära. Både Slättatorpet och Getatorpet såg ut som de gjort i hundra år.

Efterhand som allt fler människor hittade hit, fisket intensifierades med Harasjömåla sportfiske, omfattande kanoting och vårt behov av moderniteter försvann mycket av det genuina, och ängarna förvandlades till gräsmattor och grävskopor planade ut de streniga och ogenomträngliga områdena till gräsmattor. Kräftorna försvann med kanoting och den tilltagande försurningen tog kål på mycket av fisken. Husrester gav ved till brasor och modernt skogsbruk gjorde skogen mindre spännande och rik på bär och svamp.

Den siste torparen som försökte livnära sig och sin familj på de små åkerlapparna och kon i skogen kunde nog aldrig föreställa sig att hans ägor skulle locka människor som ville betala hissnande summor för att spendera sin fritid här.

1960 styckades Slättatorpet i tio tomter avsedda för fritid. Nedan finns nybyggarna på tomterna.

Filkehusens tio fastigheter

2:7 Slättatorpet ursprungliga stamfastigheten

Slättatorpet
I Slättatorpet bodde Jöns och Elin Jönsson.

Några minnen från syskonen Enflo:

Bilden visar Jöns vid 87 års ålder 1959. Jöns var en livlig man, berättade gärna, helt opåverkad av torpets ensliga läge. Hans lokala dialekt var ibland lite svår för oss barn.

När vi 1958 berättade att vi flyttat till Malmö/Limhamn berättade han att han år 1909 arbetat i Limhamn.

Ellen Jönsson var så där 30 år yngre än maken. Hon pyntade trofast ett litet blomsterland uppe på vår tomt, vid stenen framför stugan. Hon gav generöst till oss bär som hon plockat.

Sonen Alf såg vi nästan aldrig. När Alf 1960 tagit över torpet styckade han upp det så området fick sin nuvarande tomtindelning.

Jöns och Elin hade en ko som hette Rosa, en gris och höns. Hönsen hade en uteplats som var skyddad mot rävarna med ett nättak och nät på alla sidor. Norr om huset var det en åker. 

På Getatorpet bodde Gottfrid Bengtsson med fru och dotter. Han hade en häst. Sista gången vi träffade Gottfrids fru och dotter var hösten 1961. Gottfrid hade då avlidit.

Stamfastigheten styckas

Filkehusen styckas.

På kartan har områden för bad reserverats för de fastigheter som inte har egen strand och det rörliga filuftslivet. Markerade med a på kartan.

Servitut: Med området följer dels rätt att för utfart nyttja den befintliga vägen över stamfastigheten fram till länsgränsen samt därefter en 3 meter bred remsa utmed stamfastigheten och den därifrn avstyckade lägenheten Filkesboda 2:9:s norra gräns fram till samfälld väg samt denna väg fram till allmän väg, dels rätt att som bad- och båtplats nyttja de å planskissen med litt. a betecknade tvenne områdena, dels ock rätt att taga vatten ur å Filkesboda 2:10 belägen brunn.

2:8 Moaklinten Enflo

Enflo
Filkesboda 2:8.

Det första fritidshuset kom till Filkehusen 1948 då en ny stuga byggdes av Anton Enflo.

 

2:9 Numera del av Getatorpet

För inte så länge sedan var det mycket svårt att hitta hit. Men idag finns Harasjömålavägen 355 på Googles kartor och i GPSen.

2:9
Filkesboda 2:9.

Strandtomten nedanför Getatorpet avstyckades redan 1958 till Getatorpet, som därmed ansåg sig ha fått del av fiskerätten i Filkesjön.

2:10 Slättatorpet Berg

2:10
Filkesboda 2:10.

År 1996 köptes Slättatopet av Inger och Ulf Berg. Med början 1997 utfördes flera om- och tillbyggnader: Köket utvidgades och byggdes om, farstun flyttades till en tillbyggnad på baksidan som också fick ett modernt duschrum med mulltoa och varmvattenberedare, trappan till övervåningen flyttades till vardagsrummet och övervåningen inreddes och försågs med ett burspråk.

2:11 Borel

2:11
Filkesboda 2:11.

År 1996 såldes fastigheten till Olga Borel, som hade tillbringat ett antal år i Brokamåla hos Gurli och Tenant Bengtsson, och hennes barn Igor och Irina. Familjen Borel, Olga och Yura, som bor i södra Tyskland, är fortfarande (2020) ägare till fastigheten.

2:12 Kjöllerström

2:11
Filkesboda 2:12..

Först 2007 insåg jag det vackra läget på tomten och lät flytta den ursprungliga stugan längre in på tomten. Min kusin arkitekten Robert Larsson ritade en ny stuga som tillvaratog den fina utsikten.

2:13 Ocklund

2:11
Filkesboda 2:13.

I mars 1979 sålde vi fastigheten 2:11 till Inger och Ulf Berg som lät bygga ett större fritidshus intill den lilla stugan. Vi bestämde oss för att bygga en Hällesåkersstuga på 2:13. I juni 1979 levererades byggsatsen och väggarna restes. Under ett års tid lade jag (Johnny) all ledig tid på att bygga och inreda stugan.

2:14 Lindén

2:14
Filkesboda 2:14.

2:15 Andersen

2:15
Filkesboda 2:15.

Vi husker begge førstehåndsindtrykket var, at det var dybt inde i skoven og langt fra byer, hvilket var et plus. Da vi ankom til grunden og parkerede, kom Bengt os imøde. Han og mægleren viste os rundt. Vi kiggede på hinanden og nikkede – det var endelig lykkedes at finde et sted som levede op til det vi drømte om.

2:16 Kjöllerström Lang

2:16
Filkesboda 2:16.

Bengt lät bygga ett pakethus här 1976. Då var detta den mest oländiga delen av tomten, tät bevuxen med stora träd och huset placerades i ett kärr som dränerades. När familjen växte blev det en tillbyggnad. I samband med att vi sållde 2:15 till Niels överläts fastigheten till våra barn.

2:17 Bohlin

2:17
Filkesboda 2:17.

Eva Bohlin köpte Filkesboda 1972, efter en längre tids letande efter det idealiska sommarstället. Då fanns endast lillstugan på tomten. Den låg på den plats där vi senare lät bygga stora huset. Gräsmattan utgjorde ca en tredjedel av vad den är idag, i övre delen av tomten. Nedanför var det mycket oländig terräng med stenrösen, buskage och träd. Stranden var gyttjig, långgrund och full av stenar.

Getatorpet

Getatorpet
Vår närmaste granne Getatorpet.

Getatorpet är vår närmaste granne, vilket ligger i Blekinge. Förr var landskapsgränsen skiftande och några fastigheter hade mark på båda sidor om gränsen.

Getatorpet ligger i de djupa Harasjömålasskogarna och nås enkelt via vägarna genom Fiskeområdet. Strax söder om Getatorpet ligger Persån, en fin forssträcka mellan Filkesjön och Gillesjön. Vattnet faller fritt utan hinder och man ser spår av tidigare flottning av timmer genom att en del av sträckan är stensatt.

Kanotleden från Immeln via Raslången till Halen passerar här och förbi forssträckan bärs kanoterna ett par hundra meter på den s.k. Dahlbanan som fått sitt namn efter den tidigare ministern Birgitta Dahl som efter en kanotsemester i området anslog pengar till en ny gångväg förbi forsen.

Naturen kring forsen är opåverkad av skogsbruk och här syns grova tallar med pansarbark, al och ek. På marken finns det gott om blåmossa vilket är en signalart för orörd skog.

I forsen ser man forsärla och i lävatten finns både vit och gul näckros. Sjöarna är småskurna med stenar, öar och vikar. Här trivs både knipa, fiskmås och fiskgjuse.

Fastighetsförsäljningar

Tomtkarta.

Inom Filkehusen har det varit en liten omsättning av fastigheterna.

De första fritidshusen i Filkehusen

1947 avstyckade Anton Enflo Slättatorpet från Filkesboda 2:4 till en egen fastighet Filkesboda 2:7. Samtidigt avstyckade han Filkesboda 2:8 för eget bruk. Senare avstyckades Filkesboda 2:9 som Jöns Jönssson sålde till Erik Perssons far på Getatorpet.

När Alf Jönsson inte lyckade få sin fästmö att bosätta sig på Slättatorpet flyttade han in till civilisationen och sålde Slättatorpet till en stockholmare. Denne styckade 1959 Filkesboda 2:7 i elva tomter varav 10 för fritidshus. Det sägs att han köpte in gamla valbodar och placerade ut dem på tomterna som han sedan sålde vidare på annons.

Alf lever vidare i Jämshög och blev på sin 90-års dag intervjuad om sitt liv.

 

De som var först med att köpa fritidstomter i Filkehusen, måste ha varit människor med stor kärlek till naturen och utan behov av moderna bekvämligheter. De levde på samma villkor som torparen. Det var charmen med Filkehusen. Några cyklade från Olofström andra från Kristianstad. I början fanns inga allmänna kommunikationer till området. Folke Bohlin gick från Arkelstorp och jag cyklade några gånger in till Olofström för att sedan ta den lilla rälsbussen till Älmhult och vidare med snälltåget mot Stockholm. Efter Öresundsbrons tillkomst har allt blivit mycket enklare. Man kan beställa Närtrafiken i Olofström som hämtar ute i vildmarken och kör till busstationen i Olofström, vidare med buss till Bromölla och sedan med Öresundståget mot Köpenhamn. Det finns förbindelse en gång i timmen.

2:8 Moaklinten 1948

Första fritidshuset 1948.

Stugan inköptes i oktober 1948 för 500 kronor. Den hade stått som ett svartbygge på stranden vid Åhus och ägaren måste ta bort den därifrån. Stugan levererades i delar så långt bilväg då fanns, nära Getatorpet. Därifrån bars de tunga elementen upp till vår tomt och monterades ihop. Detta var det första fritidshuset.

Anton berättade att huvudförbindelsen 1947 var roddbåt från Skärsnäs eftersom farbar skogsbilväg på Blekingesidan inte fanns fram till tomten. Jöns och hustrun Elin Jönsson använde alltid sjövägen medan vi kom i bil från Kristianstad. Bilen parkerades där vandringsleden som fortsätter förbi tomten, kommer ner till Filkesjön på Blekingesidan.

2:11 1960

1960 hade standaren förbättrats.

1962 hade standarden förbättrats betydligt med eldstad och terass.

2:15 1974

2:11
1974 ett snäpp bättre.

Så köpte vi Filkesboda 2:15 av Gerhard Templin. Sommaren 75 levde vi ett paradisliv där. Det var en varm och solrik sommar så det var ganska naturligt att laga mat ute i ”köket” som var en uppfällbar bänk på husets kortsida. Så blev Filkesboda paradiset för oss.

För att vi lite lättare skulle komma ut och bada fällde vår granne Harald den stora eken vid stranden, och några lass med jord förvandlade vad som varit en sophög till en fin strandäng. Den kompletterades med en flytbrygga ut till dykbart vattendjup. På tomten fanns en hel del vildvuxen skog, varför jag fick avverka en hel del som sedan kördes till ett närbeläget sågverk. Som husägare är man alltid i behov av brädor. 

Bengt rakar sig i badrummet.

 

Den vilda ängen.

Moderna bekvämligheter kommer till Filkehusen

Elektricitet

Efter en del övertalning, blev alla i området ense om att dra in el, vilket skedde i september 1976 så att vi fick el till området och ledningar drogs fram till våra hus. Höst stormar med nedblåsta träd över ledningarna orsakar dock strömavbrott då och då. Numera får vi ersättning vid strömavbrott, vilket medfört färre och kortare avbrott.

Telefon

När Anders som baby fick en akut matförgiftning och låg inne på lasarettet i Kristianstad beställde vi telefon. På den tiden var det en fri rättighet för alla.

 

Vatten

Fritz hjälpte oss med ett avlopp och en vattenanläggning som Bengt ritade. Två stora cementrör förenades i botten med ett mindre rör. Brunnen närmast stranden fylldes med ren sand från Kivik blandad med kalk och försågs med vatten via en lång slang ut i Filkesjön. Den inre brunnen blev en vattenreservoar och en pump försåg oss med rinnande vatten. Varje år tog vi vattenprover som visade att vattnet hade god kvalitet som dricksvatten.

1979 gick sex ägare samman och byggde en brunn och distributionsledningar. Vattnet hämtades från Filkesjön, som visat sig ha god vattenkvalitet vid flera mätningar

Avlopp

När vi första gången ansökte om lov för ett avlopp föreskrev kommunen hur det skulle läggas, men när Fritz skulle gräva blev han riktigt förbannad. Han ringde kommunen och sa att "alla vet att vatten inte rinner uppåt, men det är så ni har föreskrivit" Svaret blev "Lägg det där du kan."

Två år senare sökte vi om tillstånd för att anlägga ett multrum. När det dröjde ringde jag och efterlyste besked, sa man att man inte kunde bevilja det, eftersom man då skulle bli tvungen att också tömma sopeor och det ville man absolut inte, då det var en så lång omväg.

Långt senare införde Kristianstads kommun soptvång. Vi försökte protestera, med den långa omvägen genom Blekinge som skäl. Vi föreslg att Olofströms kommun skulle få ta hand om Filkehusens sopor samtidigt som de tömde på Getatorpet. Men det var helt omöjligt. Så nu har vi situationen att både Kristianstad och Olofströms kommuner kommer till området för slamsugning och soptömmning.

Ny utfart

Första vägservitutet var en 3 meter bred remsa längs med blekingegränsen fram till broarna över Persån och vidare till Harald Johnssons och allmän väg mellan Nyteboda och Skärsnäs. Det sägs att Elin på Slättatorpet själv anlade vägen fram till Getatorpet på 50-talet. Hon måste ha gjort ett gediget arbete eftersom vägen fortfarande består.

I praktiken har utfarten skett mellan husen på Getatorrpet och vidare genom Harasjömålas skogsvägar ut till allmän väg mellan Nyteboda och Olofström. Efterhand som vi blev fler störde våra bilar Getatorpet. Ny utfart planerades.

 

Elstängsel

Elstängsel mot sjön.

I eländigt väder satte vi upp elstängsel kring sjön för att hindra vildsvinens framfart.

Internet

År 2014 har Fiber dragits fram till Filkehusen och Byarna över Sjöarna och numera finns möjligheter att ansluta sig till digitala tjänster såsom bredband, IP-tel. mm. Vi är anslutna till Olofströms Kabel TV. I dag finns alla de moderna bekvämligheter man rimligen kan begära.

Föreningen har nu fungerat i åtta år och det är dags att avveckla den. 

Filkesboda by

Filkesboda by har gamla anor.
Det är samma släkter som har bott här sedan 1600-talet.

På sommaren 2007 inviterade Erling Mattisson alla dåvarande invånare i byn till sin gård. Omkring hundra personer mötte upp och det var trevligt att träffas och få del av vad vi hade gemensamt.

Filkesboda 2:18, Filkesboda gård
Fredrik Pettersson och Louise Blissing

Fredrik övertog gården på 70 ha efter sin far. De har förverkligat sin dröm att få vildmarken att lev. Idag finns ett vildhängn med dovhjort.

Nu finns också ett modernt slakteri för dovhjort, vildsvin och nötdjur, röd angus. I gårdbutiken kan man köpa nyslaktat och mörat kött. Man köper också in vilt från jägare.

Här finns också en jaktstuga och basstu att hyra för att uppleva naturen i Filkesboda.

Filkesboda 2:4 Mellangården
Eva och Erling Mattisson

Erling är byggmästare och har hjälpt oss med ny och tillbyggen. 200? ordnade Eva och Erling en stor fest för alla invånare i Filkesboda by, dår uppslutningen var stor. För första gången träffades alla som bodde i Filkesboda.

Filkesboda 2:5
Ingrid Johnsson

Här har Ingrid och Harald bott sedan de gifte sig. Harald är född på gården. Harald var den förste man vände sig till när man var i behov av hjälp. Harald gick bort 2012

Harald och Ingrid gifte sig 1977 .

Harald och Ingrid är våra närmaste bofasta grannar. De bor kvar i Haralds födelsehem.

Ute i vildmarken är man utsatt för naturens krafter

Stormar

Stormar ställer till det i alla skogstrakter. Elförsörjning och vägar drabbas. Vi har drabbats flera gånger av både det ena och det andra och fått såga oss ut till större väg. När stora kullvräkta träd ligger över vägen är det bra att ha en motorsåg.

Stormen Gain 2015-12-03 Natrurens krafter påverkar även oss. Här två bilder som tagits av Johnny

Stora träd vräktes omkull.
Slättatorpet drabbades.

Faror måste undvikas

Stenen ser ut att falla över vägen.

Genom tiderna är det många som tyckt att man måste hjälpa till och stötta stenen.

Vildsvin bökar till

Gräsmattan efter vildsvinens besök .

När vildsvinen hade förstört alla våra gräsmattor satte vi upp elstängsel för att skydda oss mot deras angrepp. Men svinen är kloka och året efter tog de sjövägen och simmade de till våra tomter och bökade på nytt upp gräsmattorna. Vi fick komplettera elstängslet mot sjön.

Försurning

Under 1980-talet skedde en försurning av både mark och vatten, vilket ledde till att flodkräftan och mycket fisk dog ut. Det beslutades om kalkning av sjösystemet för att sätta stpp för detta. Vid ett tillopp till Immeln placerades ett stort torn med kalk och vintertid sprutades kalk ut över sjöarna. Nu har vattnet blivit neutralt och fisken har återhämtat sig. Inplanterad signalkräfta sprider sig.

Vattenreglering i Filkesjön

Volvo har hand om vattenregleringen i Filkesjön. Efter att andra råkat ut för stora skador efter skyfall, har det blivit mer angeläget att rglera flödet, som även styr vattenflödet i Holjeån eftersom den rinner under den stora fabriksbyggnaden. En gång i tiden var detta viktigt för att direkt kunna ta vattenkraften till vara. I dag utgör den mer ett hot om översvämning, som man försöker finna lösningar på.