Immeln
Immeln är Skånes tredje största sjö. Sjön har sitt utlopp genom Edre ström i nordost och här finns en fördämning där avrinningen kan regleras.
Sjön Immeln ligger i gränsen mellan kommunerna Kristianstad, Osby och Östra Göinge. Området är kuperat men växlande öppet odlingslandskap och skogsmark. Kring sjön finns samlad bebyggelse i främst samhället Immeln, men också i Dönaberga, Breanäs och Björkhult.
Immeln är näringsfattig och dess stränder är ofta blockrika och kantade av skog. Här finns gott om öar varav vissa är fågelskyddsområden. I sjön finns en nedströmslekande öring som kallas Immelnöring. Ett fåtal exemplar av röd näckros växer i sjön. I östra delen av sjön finns naturreservatet Brotorpet. Norr om Immeln ligger Nytebodaskogen, ett naturreservat med gammal barrskog.
1844 lades ett förslag om sjösänkning av Immeln för att vinna jordbruksmark. Långa processer följde men någon sjösänkning kom aldrig till stånd. I början av 1900-talet kom förnyade försök som inte heller denna gång ledde till några resultat.
1885 invigdes Kristianstad-Immelns Järnväg vilket ledde till att strandägarna runt sjön bildade ett ångbåtsbolag Immelns Ångslups AB för trafik på sjön. Mestadels pråmtrafik med timmer och ved men det bedrevs även persontrafik. Sedan Sölvesborg–Olofström–Älmhults Järnväg invigts minskade dock passagerarunderlaget och 1926 lades trafiken ned. Pråmfarten över sjön fortsatte dock, fram till 1930-talet med sten från Rörvik till Immelns station och med ved fram till 1946 då de sista pråmarna sänktes i viken vid Dönaberga. Harry Martinsons föräldrar var bosatta i Nyteboda vid Immeln där fadern var handlare och sjön skildras av honom i Nässlorna blomma.
Genom sjön går en kanotled som går över i sjöarna Filkesjön, Raslången och Halen. Kanotuthyrning finns i tätorten Immeln och i Olofström.
I samhället Immeln ligger de ursprungliga gårdarna och den sentida villabebyggelsen i huvudsak väster om sjön. Bebyggelsen från sekelskiftet 1900 och stationssamhället är koncentrerad till ett mindre område nära sjöns södra spets. Under 1600-talet fanns här två frälsegårdar under Hovdala respektive Vittskövle.
Med stenindustrin och järnvägen etablering anlades ett nytt samhälle vid sjön Immelns södra spets. Sträckan Kristianstad-Immeln stod färdig 1885, samma år som en ångbåt sattes i drift på Immeln. Till en början transporterades trävaror, men snart blev stenindustrin av stor betydelse för båtfraktningen.
Inom området ryms flera kulturhistoriskt intressanta miljöer som speglar utvecklingen från bondby, till industri- och stationssamhälle och till dagens fritidsområde. Den samlade bebyggelsen, odlingsstrukturer och stenmurar som hägnader eller markering i ägogränser samt spåren efter stenbrytningen är kulturhistoriskt intressanta. Sjön Immeln är av stor betydelse som fritidssjö.
Ångslupen Svea och pråm fullastad med ved (gick i trafik 1910-1932). Den hade stor betydelse för trafiken i området.